Kanji-tecknet Bu (se längst ner) består av två delar. Den högra sidan av tecknet (se längst ner) är ett vapen, en hillebard (liknande ett spjut) och den vänstra sidan (se längst ner på sidan) är en fot, dvs att stå starkt på marken med fötterna. Sammanfattningsvis kan man säga att tecknet Bu betyder att marschera fram på fötter med vapen, dvs att marschera framåt genom att övervinna svårigheter genom vapen. 

Senare i historien vinklade konfucianer tolkningen av tecknet. Vänstra sidan av tecknet ändrades till att stoppa vapen istället för att stanna med fötter. Sammanfattningsvis är Bu att stoppa vapen, då står Bu för fred. I boken "Shunju sashiden" (publicerad c:a 320 fKr) står en officiell förklaring: att stoppa vapen, det är Bu. Det är naturligtvis felaktigt, bokstavligt, men den här tolkningen har ofta tillämpats under årens lopp. 

Kanji-tecknet Do består av två delar. Högra sidan är nacke och huvud. Vänstra sidan är kombination av vägskäl och fot. Do är att rikta huvudet och gå, med andra ord väg. Vidare, väg eller sätt som människan skall göra. Do kan ses som en sk "way of living", en livsstil eller livsinriktning. 

Så är Budo, väg av Bu. Ordet Budo används på två olika sätt: 

1. Samma som Bushido. Väg eller sätt som Bushi skall utföra. 

2. Budo omfattar olika Bujutsu såsom Judo, Kendo, Kyudo etc. Väg eller sätt att njuta av Bu. 

Namnet Budo för olika Bujutsu har använts under längre tid redan under Edo-perioden (1600-1867), men etablerades officiellt så sent som 1919, då japanska utbildningsdepartementet godkände namnändring av Butokukai's skola från Bujutsu Senmon Gakko till Budo Senmon Gakko. (Butokai=stiftades 1895 i Kyoto och administrerade olika Budoverksamheter tom 1945. Man utbildade även Budoinstruktörer och utdelade titlar såsom Renshi, Kyoshi och Hanshi) 

(Senmon=specialiserad) 

(Gakko=Skola) 

Det har alltid funnits önskan och inriktning att inte bara träna teknik (Jutsu) utan även söka livets sanna väg (Do) genom att träna Bujutsu. Idag betraktas Budo som kampsporter med sitt ursprung i Japan. 

Bakom dagens budosporter finns en teoretisk grund som har sitt ursprung i zenbuddhismen. Budons hårda fysiska träning är en väg, zendo, till det mentala tillståndet av munen och munshin, utan tankar, utan medvetande. Ett tillstånd där handlingarna, inte blockeras av medvetandets mentala spärrar utan utförs enligt kroppens natur, impulsivt och efter intuition. Det går inte att komma dit genom studier, man måste lära känna tillståndet genom praktisk övning. Att med självdisciplin lära sig tekniker eller rörelser så att man inte behöver tänka på den för att utföra den med fulländning. Det finns olika vägar till munen och mushin. Den traditionella konsten att t ex servera te (cha-do), är en av många. Budo är krigarens väg, (vägen för Bushi).  

De japanska samurajerna övade budo i de olika stridskonsterna. Varje stridsmetod var en väg. De mest förnämsta ansågs vapenkonsterna kendo och kyudo vara. Svärdet och bågen förlorade dock lite i betydelse vid verklig strid när eldvapnet introducerades av portugiserna i mitten av 1500- talet. Men som budo levde konsten vidare och utarbetades till tekniker för övning i självkontroll.  

Det är den hårda fysiska träningen, teknikerna och den mentala utvecklingen som har gjort att budosporter, som t ex karate, judo, aikido, iaido, kendo och jiujitsu, spridits över hela världen, även om en del av filosofin kanske gått förlorad i mötet med den västerländska kulturen.  

Budoka 

(Bu=kamp, Ka=hus, person) - person som specialiserar sig på Budo 

Bujutsu 

(Bu=kamp, Jutsu=teknik) - tekniker i kamp 

Bushi 

(Bu=kamp, Shi=person) - Bushi är oftast av samurai-klass. 

Bushido 

(Bu=kamp, Shi=person, Do=väg) - Bushido visar sättet som en Bushi skall vara och uppträda. "Krigarens väg". Detta uttryck tillkom under den sk Edo-perioden (1603-1867), då Japan var mer eller mindre isolerat från omvärlden. Bushido var den etik och moral som skulle styra samurajens uppträdande. En person som styrdes av Bushido var ointresserad av världsliga ting och  

visade lojalitet och beredskap att dö för sin herres sak. År 1716 publicerades ett verk som hade dikterats av samurajen  

Yamamoto Tsunetomo (1656-1719) och som presenterade Bushido-idealen i form av korta anekdoter och tankar. Verket fick det poetiska namnet Hagakure Kikigaki, "Nedteckningar av vad som uppfattades i skuggan av träden", men den vanliga benämningen är Hagakure "I skuggan av träden". Den grundläggande tankegången i Hagakure var "Bushido är ett sätt att dö"! 

Gendai Budo (Modern Budo) 

De Budoarter som har riksomfattande organisationer och vanligtvis tävlingsverksamhet genom att förbjuda farliga tekniker, kallas allmänt för Gendai Budo eller Modern Budo. De har bildade Nippon Budo Kyogikai (Japanese Budo Association) tillsammans med Budokan 1977. Till Gendai Budo räknas Judo, Kendo, Kyudo, Sumo, Karate, Aikido, Shorinji Kempo, Naginata, Jukendo 

Kobudo (Gammal Budo) 

Den Budo som valt att bevara sin ursprungliga form. De kallas även för Koryu Bujutsu (Ko=gammal, Ryu=skola, stil). 

Bu består av två tecken

Hillebard