Thailand (tidigara Siam) är ett mycket gammalt land och området nämns först i kinesiska källor under perioden 2205-2198 f Kr. Thailändarna tillhör den mongoliska rasen och härstammar sannolikt från det område i sögra Kina som idag utgör Yunnaprovinsen. Där var thaifolket en minoritetsgrupp och utsattes för aggression från kinesserna. För att undgå förtryck och förslavning utvandrade omkring år 250 f Kr en betydande del av thaifolket söderut., för att så småningom hamna i det område som idag utgör Thailand. Under stora strapatser har folkvandringar skett med vissa mellanrum. Omkring år 1250 invaderade mongolstammar thailändarnas urhem i södra Kina. Många flydde då åt söder och sydväst till nuvarande norra Thailand och sammanstrålade där med sina egna stamfränder som flyttat ut tidigare och hunnit blanda sig med andra etniska grupper.

I norra Thailand grundade thaifolket sin första huvudstad, Sukhothai. De trängde vidare ända mot Malackahalvön och ekvatorn. Så småningom härskade de över den största delen av Bortre Indien från Mekongfloden till Petchaburi. Huvudstaden skiftade från Sukhothai till Kamphaeng Phet och senare till Suvarnabhumi. Under den här tiden införlivades strändigt nu furstendömen och thaifolket styrde även i det blivande Singapore i söder. År 1350 grundades en ny huvudstad, Ayddhaya, varifrån ett starkt rike kontrollerades. Khmerfolket fick t ex lämna fruktbara landområden och deras huvudstad Angkor förstördes. Teravabuddhismen fick stark inverkan på hela befolkningen och en särpräglad konst utvecklades. Under 400 år varade thaifolkets styre över betydande delar av sydostasian. År 1555 hade visserligen burmeserna trängt in i Thailand och ockuperat stora delar av landet. Den store nationalhjälten Phra Naret lyckades emellertid driva bort ockupationsmakten. Vid denna tid började också de första européerna komma till Bortre Indien.

 Under hela 1700-talet drabbades Thailand av inbördeskrig. Detta utnyttjade burmeserna som överföll landet och intog Ayddhaya. Huvudstaden raserades och därvid förstördes också Thailands tidiga historiska dokument. Thailands historia har emellertid, som den är känd idag, sammanställts från provinsiella källor, europeiska skrifter samt burmessiska och kambodianska källor.

 "Thai" betyder "fri" och thailändarna benämner sig själva som "det fria folket" . Thailand har ständigt utsatts för aggression. Krig med och mellan grannländer liksom inbördes stridigheter är genomgående i historien likaväl som det idag finns betydande oroshärdar t ex vid gränsen till Kamputchea där vietnamesisk infiltration pågår. Thailändarna har emellertid lyckats behålla sin självständighet under årens lopp. Faktum är också att Thailand tillhör de få utomeuropeiska länder som skonats från vänsterländska imperialisters utsugning. I motsats till sina grannar som plundrats av England, Frankrike och holland har Thailand aldrig varit en koloni.

För att förstå något av den oerhörda popularitet och betydese thaiboxningen har i sitt hemland, måste man känna till något av Thailands historia, där boxare (kungar och andra) spelat framträdande roller. Muay Thai är - som thailandarna själva betonar - en mycket gammal kampteknik av och för ett fattigt folk, som för att kunna behålla sin självständighet tvingats utveckla en självförsvarskonst. Detta för att hålla stånd mot bättre vapenrustade angripare. Under folkvandringarna var thaifolket fortlöpande tvunget att försvara sig mot angrepp för att över huvud överleva. Sannolikt förde de redan vid utvandringen från södra Kina omkring år 250 f Kr med sig en kampteknik som senare utvecklades till den speciella thaiboxningen. När utvandrarna uppförde bosättningar och dessutom utvidgade sitt territorium behövde de soldater. Dessa lärde sig att använda Muay Thai och olika typer av traditionella vapen som svärd, pilbågar och lansar. Behovet av lärare (kru Muay) växte och de utvecklade undan för undan de taktiska principerna. Som självförsvar fick Muay Thai kraftig spridning bland befolkningen i stort och för de yngre männen var tidig träning meriterande för deras möjlighet att bli soldater.

 Under Addhaya - perioden (1350-1767) som präglades av ständiga stridigheter med näraliggande länder som Burma, Kambodja och Vietnam finner vi "Tigerkungen" Phra Chao Sua (före kröningen känd som Khus Luang Sorasak). Han uppsökte olika byars boxningstävlingar runt om i landet för att testa sin förmåga mot de lokala mästarna. Kungen var då förklädd och boxarna under antaget namn. Han blev en legend redan under sin livtid tack vare sitt enastående intresse för Muay Thai och sina tävlingsframgångar.

När Ayddhaya föll år 1767 blev många thailändare krigsfångar i Burma. Vid den burmesiske kungens (Kung Mangra) religiösa festival i Ket Thatpagoden i Rangoon år 1774 fanns olika former av underhållning med på programmet. Detta inkluderade boxningstävlingar. Thailändarnas skicklighet inom området var välkänd och här fanns utmärkt tillfälle att få en uppgörelse mella Muay Thai och burmesisk boxning. Därför lät Kung Mangra en thailändsk krigfånge, Nai Khanom Tom, tävla mot tio topprankade burmesiska boxare i rad. Burmeserna satte sin tillit till ett smidigt rörelsemönster, med knytnävsslag som huvudsakligt anfall samt ett avvaktande för att vid lämpligt tillfälle kunna hoppa upp på motståndare och därvid kunna oskadliggöra honom. (Denna strategi kan vi än idag finna i "bando", ett burmesiskt självförsvarssystem.) Nai Khanom Tom var en mycket skicklig boxare och kyckades besegra samtliga tio motståndare. Denna prestation beundrades inte bara av de thailändska krigsfångarna utan lika mycket av Kung Mangra. Till minnet av boxningshjälten Nai Khanom Tom är den 17 mars utsedd till "Boxningens dag" i Thailand. Intäkterna av vissa tävlingar som då genomförs till hans ära går till fonder för nuvarande boxares välfärd.