JORDENS BOK


Strategin är krigarens konst. Befälhavare måste besitta denna konst, och soldater borde känna till denna Väg. Det finns ingen krigare i världen idag som riktigt förstår Strategins Väg.

Det finns olika Vägar. Det finns frälsningens Väg genom Buddhas lagar, Konfucius Väg att styra inlärningens Väg, Vägen att hela som en läkare, som en poet som undervisar om Wakas Väg, konsten att dricka te, att skjuta med båge och många andra konster och färdigheter. Var och en utövar det han har fallenhet för.

Det påstås ett krigarens Väg är både pennans och svärdets, och han bör ha en känsla för båda Vägarna. Även den man som inte äger någon medfödd förmåga kan bli en krigare genom att ihärdigt hålla fast vid båda förgreningarna av Vägen. Allmänt sett är krigarens Väg att beslutsamt acceptera döden. Även om det är känt att inte bara krigare utan också präster, kvinnor, bönder och enkelt folk varit beredda att dö av plikt eller skam är det en annan sak. Krigaren är olika därför att studiet av Strategins Väg är grundat på att besegra andra. Genom seger som vunnits i individuell kamp med korsade svärd, eller genom att beordras i strid med större styrkor, kan vi nå makt och berömmelse för oss själva eller vår herre. Detta är strategins dygd.


DE FYRA VÄGARNA


I Kina och Japan har de som följt Vägen kallats "strategins mästare". Krigare måste lära sig denna Väg.

Det har på senare tid funnits människor som tagit sig fram i världen som strateger, men de är i allmänhet bara svärdfäktare. Tjänarna vi Kashima-Kantorihelgedomarna i provinsen Hitachi mottog instruktioner från gudarna, de bildade skolor som var grundade på denna undervisning och reste från land till land och instruerade män. Detta är den nuvarande innebörden av strategin.

Förr i tiden var strategin upptagen bland de tio färdigheterna och de sju konsterna som en välgörande verksamhet. Förvisso var den en konst, men som en välgörande verksamhet var den inte begränsad till svärdfäktning. Svärdfäktningens sanna värde ligger inte bara i svärdfäktningstekniken.

När vi betraktar världen ser vi färdigheter till salu. Män använder redskap för att sälja sitt eget jag. Jämför vi det med frukten och blomman är det som om frukten blivit mindre värd än blomman. Både de som undervisar om Strategins Väg på detta sätt och de som lär sig denna Väg anstränger sig att mejsla ut och visa upp sin teknik i sina försök att få blomman att slå ut. De talar om dojo hit och dojo dit. De söker göra vinster. Någon sade en gång att "outvecklad strategi är orsak till sorgen". Det var ett sant uttalande.

Det finns fyra Vägar för män att följa genom livet: som krigare, bönder, hantverkare eller köpmän.

Bondens Väg först. Med sina jordbruksredskap följer han från vår till höst årstidernas växlingar.

Sedan har vi köpmannens Väg. Vintillverkaren skaffar sig ingredienserna och utnyttjar sig av dem för att tjäna sitt uppehälle. Köpmannens Väg är alltid att leva på att ta ut vinst. Detta är köpmannens Väg.

För det tredje den ädle krigaren, som bär sin Vägs vapenutrustning. Krigarens Väg är att kunna utnyttja sina vapens egenskaper. Om en krigare inte bryr sig om strategi kan han inte inse fördelen med vapnen, så visst måste han ha någon känsla för detta?

För det fjärde hantverkarens Väg. Timmermannens Väg är att bli skicklig i användningen av sina verktyg, att först mäta sitt arbete rätt och sedan genomföra det enligt plan. Så går han genom livet. Dessa är de fyra Vägarna för krigare, bönder, hantverkare och köpmän.


Jämförelse mellan timmermannens Väg och strategi


Jämförelse med timmermannens arbete kan göras för att det handlar om hus. Adelns hus, krigarnas hus, de fyra husen, ruiner av hus, hus som det går väl, husets stil, husets tradition och namnet på huset. Timmermannen använder en plan för byggandet, och Strategins Väg liknar den genom att det finns en fälttågsplan. Om du vill lära dig krigets konst skall du begrunda denna Bok. Du måste öva ständigt.

I likhet med timmerförmannen måste befälhavaren känna till naturens lagar, och landets lagar och husets lagar. Detta är förmannens Väg.

Timmerförmannen måste känna till byggnadstekniken för torn och tempel, och för planerna för palatsen, och måste anställa män för att bygga husen. Timmerförmannens Väg är densamma som vägen för en befälhavare från ett krigarhus.

När man bygger hus väljer man virket. Rakt kvistfritt timmer av gott utseende används för de synliga pelarna, rakt timmer med små defekter används för de inbyggda pelarna. Virke av bästa utseende används, även om det är något klent, till trösklar, överstycken, dörrar och skjutdörrar och så vidare. Bra starkt virke kan alltid användas dör det inte märks i byggnadsverket, även om det är knotigt och kvistigt. Virke som är klent och kvistigt alltigenom bör användas till byggnadsställningar, och sedan som ved.


Timmerförmannen fördelar sina män till arbete efter deras färdigheter, golvläggare, tillverkare av skjutdörrar, trösklar och överstycken, innertak och så vidare. De som är sämre ändå täljer till kilar och utför diverse liknande arbeten. Om förmannen känner och fördelar sina män väl kommer det färdiga arbetet att vara bra.

Förmannen bör ta hänsyn till färdigheterna och begränsningarna hos sina män, gå runt bland dem och inte begära något orimligt. Han bör känna deras moral och anda, och uppmuntra dem vid behov. Detta är detsamma som strategins princip.


Strategins Väg


Precis som soldaten skärper timmermannen sina redskap. Han bär sin utrustning i en verktygslåda, och arbetar under ledning av sin förman. Han tillverkar pelare och tvärbalkar med en yxa, formar golvplankor och hyllor med en hyvel, täljer med stor noggrannhet ornament och träsniderier och ger dem ett så fulländat utseende som hans förmåga medger. Detta är timmermannens konst. När timmermannen blir fullärd och förstår måtten kan han bli förman.

Timmermannens kunnande ligger i att ha verktyg som biter bra, att tillverka små relikskrin, skrivhyllor, bord, papperslyktor, skärbrädor och kruklock. Detta är timmermannens specialiteter. Det är likadant för soldaten. Du bör tänka över detta ordentligt.


Timmermannens kunnande ligger i att hans verk inte blir skevt, att skarvarna inte ligger snett, och att ytan är riktigt planhyvlad så att allt passar in väl och inte bara är avslutade delar. Detta är väsentligt.

Om du vill lära dig denna Väg, tänk då grundligt på de ting som skrivs om i denna bok, en i taget. Du måste studera systematiskt.


Översikt över de fem böckerna i denna bok om strategi


Vägen anges som fem böcker som behandlar olika aspekter. Dessa är Jorden, Vattnet, Elden, Traditionen (Vinden) och Tomheten.

Det centrala i Strategins Väg, med utgångspunkt i min Ichiskola, förklaras i Jordens bok. Det är svårt att förstå den sanna Vägen enbart genom svärdfäktning. Lär känna de minsta tingen och de största tingen, de grundaste tingen och de djupaste tingen. Den första boken kallas Jordens bok, som vore den en rak väg markerad på marken.

Därnäst kommer Vattenboken. Med vatten som grundval blir anden som vatten. Vatten antar form efter förvaringskärlet, ibland är det en rännil och ibland ett upprört hav. Vatten har en klar, blå färg. Genom klarheten visas ting från Ichiskolan i denna bok.


Om du behärskar svärdfäktningens principer och öppet besegrar en man, då besegrar du vem som helst i världen. Anden i att besegra en man är densamma för tio miljoner män. Strategin gör små ting till stora ting, som att bygga en stor Buddha från en modell av en fots storlek. Jag kan inte skriva i detalj hur det görs. Strategins princip är att ha en sak, att veta tio tusen saker. Ting från Ichiskolan är skrivna i Vattenboken.

Den tredje är Eldboken. Denna bok handlar om att strida. Eldens ande är våldsam, vare sig elden är liten eller stor, och så är det med striden. Stridens Väg är densamma för kamp man mot man som för strider med tio tusen man på var sida. Du måste inse att anden kan vara stor eller liten. Det som är stort är lätt att uppfatta, det som är litet är svårt att uppfatta. Det är kort sagt svårt för stora styrkor att ändra ställning, så att deras rörelser är lätta att förutsäga. En ensam person kan lätt ändra sig, så hans rörelser svåra att förutsäga. Du måste inse detta. Det centrala i denna bok är att du måste öva dag och natt för att kunna fatta snabba beslut. I strategi är det nödvändigt att se övning som en del av det normala livet utan att din ande förändras. Så beskrivs agerandet under strid i Eldboken.

Den fjärde är Vindboken. Denna bok handlar inte om min Ichiskola utan om andra strategiskolor. Med vind menar jag gamla traditioner, dagens traditioner och släkttraditioner i strategi. På detta sätt förklarar jag tydligt de strategier som lärs ut i världen. Detta är traditionen. Det är svårt känna dig själv om du inte känner andra. Till alla Vägar finns det sidospår. Om du dagligen studerar en Väg, och din ande avviker, kanske du tror att du lyder en god Väg, men objektivt sett är det inte den sanna Vägen. Om du följer den sanna Vägen och avviker något kommer detta att senare bli en stor avvikelse. Du måste inse detta. Andra strategier har kommit att betraktas som enbart svärdfäktande, och det är inte orimligt att det skulle vara så. Fördelen med min strategi ligger i en annorlunda princip, även om svärdfäktning ingår. Jag har förklarat vad som vanligen menas med strategi i Traditions (Vind-)boken.

Den femte är boken om Tomheten. Med Tomhet menar jag det som inte har någon början eller slut. Att nå fram till denna princip innebär att inte nå fram till principen. Strategins Väg är naturens Väg. När du inser naturens kraft, känner rytmen i varje situation, kommer du att kunna träffa fienden naturligt och slå till naturligt. Allt detta är Tomhetens Väg. Jag tänker visa hur man följer den sanna Vägen enligt naturen i Tomhetens bok.


Namnet Ichi Ryu Ni To (en skola - två svärd)


Krigare, både befälhavare och soldater, bär två svärd vid bältet. I äldre tider kallades dessa det långa svärdet och svärdet, nu för tiden kallas de svärdet och följesvärdet. Det får räcka med att säga att i vårt land bär en krigare, av någon orsak, två svärd vid bältet. Det är krigarens väg.

Nito Ichi Ryu visar fördelen med att använda båda svärden.

Spjutet och hillebarden är vapen som bärs utomhus.

De som studerar Strategins Väg enligt Ichiskolan bör från början öva med svärdet och det långa svärdet i vardera handen. Detta är en sanning: när du offrar ditt liv måste du på bästa sätt utnyttja dina vapen. Det är fel att inte göra det, det är fel att dö med ett vapen som inte dragits.

Om du håller ett svärd med båda händerna är det svårt att svinga det fritt åt vänster och höger, så min metod är att hålla svärdet med en hand. Detta gäller inte stora vapen som spjutet och hillebarden, men svärdet och följesvärdet kan hållas med en hand. Det är klumpigt att hålla ett svärd med båda händerna när du sitter på hästryggen, när du springer på ojämn väg, i kärrmark, på leriga risfält, stenig mark eller i en folkmassa. Att hålla det långa svärdet med båda händerna är inte den sanna Vägen, för om du håller en båge eller ett spjut eller något annat vapen i vänster hand har du bara en hand fri för det långa svärdet. Men när det är svårt att hugga ned en fiende med en hand måste du använda båda händerna. Det är inte svårt att svinga ett svärd med en hand. Vägen att lära sig detta är att öva med två långa svärd, ett i vardera handen. Det kommer att verka svårt i början, men allting är svårt i början. Bågar är svåra att spänna, hillebarder är svåra att svinga. Ju vanare du blir vid bågen, desto starkare kommer ditt drag att bli. När du blir van vid att svinga det långa svärdet kommer du att tillägna dig Vägens kraft och svinga svärdet väl.

Som jag kommer att förklara i den andra boken, Vattenboken, finns det inget snabbt sätt att svinga det långa svärdet. Det långa svärdet måste svingas yvigt, och följesvärdet slutet. Detta är det första som måste inses.

Enligt Ichiskolan kan du vinna med ett långt vapen, och samtidigt kan du också vinna med ett kort vapen. Kort sagt är Ichiskolans Väg segerandan, oavsett vapen och oavsett dess storlek.

Det är bättre att använda två svärd i stället för ett när du slåss i en folkhop, och speciellt om du vill ta en fånge.

Dessa ting kan inte förklaras i detalj. Från en sak, lär känna tio tusen saker. När du lärt dig Strategins Väg kommer det inte att finnas något som du inte förstår. Du måste studera flitigt.


Vad de två tecknen i ordet strategi säger


Det långa svärdets mästare kallas strateger. När det gäller de andra militära konsterna kallas de som behärskar bågen för bågskyttar, de som behärskar spjutet kallas spjutmän, de som behärskar geväret kallas skarpskyttar, de som behärskar hillebarden kallas hillebardiärer. Men vi kallar inte dem som behärskar det långa svärdets Väg för "långsvärdsmän", inte heller talar vi om "följesvärdsmän". Eftersom bågar, gevär, spjut och hillebarder tillhör krigarens utrustning är de förvisso en del av strategin. Att behärska det långa svärdets egenskaper är att styra världen och sig själv, därför är det långa svärdet strategins grundval. Principen är "strategi medelst det långa svärdet". Om en man lärt sig utnyttja det långa svärdets egenskaper kan han besegra tio män. Lika väl som en man kan besegra tio, kan hundra män besegra tusen, och tusen kan besegra tio tusen. I min strategi är en man detsamma som tio tusen, så denna strategi är den fullkomliga krigarens konst.

I krigarens Väg ingår inte andra Vägar, som konfucianism, buddhism, vissa traditioner, konstnärliga talanger eller dansande. Men även om detta inte är en del av Vägen kommer du, med en djup insikt om Vägen, att se den i allt. Man måste fullkomna sin egen speciella Väg.


Vapnens betydelse i strategin


Det finns en tid och en plats för användningen av vapen.

Bästa användningen av följesvärdet är på ett begränsat utrymme, eller när du är i närstrid med en motståndare. Det långa svärdet kan utnyttjas effektivt i alla situationer.

Hillebarden är underlägsen spjutet på slagfältet. Med spjutet kan du ta initiativet, hillebarden är defensiv. I händerna på den ene av två jämbördiga män ger spjutet en liten extra styrka. Både spjutet och hillebarden har sina användningsområden, men ingendera är särskilt lämplig i begränsade utrymmen. De kan inte utnyttjas till att ta fångar. De är i allt väsentligt vapen för slagfältet.

Hur som helst, om du lär dig "inomhustekniken" kommer du att bli trångsynt och glömma den sanna Vägen. Du kommer då att få svårigheter vid verkliga sammandrabbningar.

Bågen är taktiskt värdefull i inledningen till ett slag, särskilt vid slag på en hed, eftersom det är möjligt att skjuta snabbt inifrån spjutmännen. Den är emellertid otillräcklig vid belägringar, eller när fienden befinner sig mer än fyrtio steg bort. Av detta skäl finns det idag få traditionella bågskytteskolor. Nu för tiden finns det ringa användning för den sortens färdigheter.

Inifrån befästningar finns det inget vapen som kan jämföras med geväret. Det är det förnämsta vapnet på slagfältet innan manskapet drabbar ihop, men när svärden väl har korsats blir geväret oanvändbart.

En av fördelarna med bågen är att man kan se pilarna i luften och ändra riktpunkt därefter, medan gevärsskotten inte kan ses. Du måste inse betydelsen av detta.

Precis som en häst måste ha uthållighet och vara utan skavanker, så är det med vapen. Hästar bör vara starka i gången, och svärd och följesvärd bör ge kraftiga hugg. Spjut och hillebarder måste tåla flitig användning, bågar och gevär måste vara pålitliga. Vapen bör hellre vara pålitliga än dekorativa.

Du bör inte ha något favoritvapen. Att bli alltför förtrogen med ett vapen är lika felaktigt som att inte känna det tillräckligt bra. Du bör inte ta efter andra, utan använda vapen som du kan hantera på rätt sätt. Det är fel av befälhavare och soldater att föredra det ena framför det andra. Detta är saker som du måste studera grundligt.


Strategins rytm


Det finns en rytm i allting (det vi nu kallar "timing", ö.a.). Strategins rytm kan inte behärskas utan mycken träning.

Rytmen är viktig i dans och i flöjt- och strängmusik, för de håller takt bara om rytmen bär. Rytm och takt betyder också mycket i krigskonsten, i båg- och gevärsskytte och i ridkonsten. I alla färdigheter och i allt kunnande finns det rytm.

Det finns en rytm också i Tomheten.

Det finns en rytm i krigarens hela liv, i hans medgång och motgång, i hans glädje och sorg. Likaså finns det en rytm i köpmannens Väg, i kapitalets uppgång och nedgång. Allting stiger och sjunker i sin egen rytm. Du måste kunna urskilja detta. Också i strategin måste man ta hänsyn till rytmen. Du måste börja med att lära dig skilja mellan den lämpliga och den olämpliga rytmen, och att skilja smått från stort och att bland de häftiga och de långsamma rytmerna välja ut den rätta rytmen; att först uppfatta den avlägsna rytmen och bakgrundsrytmen. Detta är huvudsaken i all strategi. I synnerhet är det viktigt att känna bakgrundsrytmen, annars kommer din strategi att bli osäker.

Du vinner dina bataljer med Tomhetens rytm, som föds ur listens rytm, som kommer från kunskapen om fiendens rytm, och som därför kan nyttja en rytm som överraskar fienden.

Alla fem böckerna handlar huvudsakligen om rytm. Du måste öva tillräckligt för att fatta allt detta.

Om du övar dig dag och natt i ovannämnda strategi från ichiskolan kommer din ande att vidgas naturligt. Därigenom sprids strategi i stor skala och strategi i handgemäng i världen. Detta är nedtecknat för första gången i de fem böckerna om Jord, Vatten, Eld, Tradition (Vind) och Tomhet. Detta är Vägen för män som vill lära sig min strategi:


1.Tänk inte oärligt. 2.Vägen finns i övning. 3.Bli förtrogen med varje konst. 4.Lär känna Vägarna för alla yrken. 5.Skilj mellan vinst och förlust i världsliga frågor. 6.Utveckla en intuitiv bedömning och förståelse för allting. 7.Förnim de ting som inte kan ses. 8.Var uppmärksam även på bagateller. 9.Gör ingenting som är till ingen nytta.



Det är viktigt att börja med att inpränta dessa allmänna principer i ditt hjärta, och att öva dig i strategins Väg. Om du inte ser på tingen i stort kommer det att bli svårt för dig att bemästra strategin. Om du lär dig och tillägnar dig denna strategi kommer du aldrig att förlora ens mot tjugo eller trettio fiender. Mer än något annat måste du från början inrikta ditt hjärta på strategin och sträng hålla fast vid Vägen. Du kommer att ha förmåga besegra män i verkliga strider, och att ha förmåga att vinna med ditt öga. Du kommer också genom övning att få god kontroll över din egen kropp, att övervinna män med din kropp, och med tillräcklig övning kommer du att kunna besegra tio män med din ande. När du nått denna punkt, kommer det inte att betyda att du är oövervinnelig?

Dessutom, i strategi i stor skala kommer den överlägsne mannen att skickligt leda många underlydande, uppföra sig korrekt, styra landet och fostra folket, och på så sätt upprätthålla härskarens disciplin. Om det finns någon Väg som innefattar andan att inte bli besegrad, att hjälpa sig själv och att vinna ära, så är det Strategins Väg.


Andra året av Shoho (1645), den femte månaden, den tolfte dagen.


Teruo Magonojo SHINMEN MUSASHI